Sök:

Sökresultat:

451 Uppsatser om Kungliga Biblioteket - Sida 1 av 31

Balettmapp Kungliga Operan : Operahusens design och arkitektur

En presentation av Kungliga Svenska Baletten. Denna ska distribueras till operahus världen över innan ny turné påbörjas. Shanghais operahus var det första som fick den färdiga produkten.Fördjupningen rör olika operahus design och arkitektur ut- och invändigt. Även en del av husens relevanta historia tas upp..

Sverige och övergången till klassifikationssystemet DDC : Problematiken med hylluppställning ur ett användarperspektiv

Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga Biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem från SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt på denna övergång som utreds här är att ur ett användarperspektiv utvärdera Kungliga Bibliotekets förslag på hylluppställningar som biblioteken kan använda sig av vid en övergång till DDC. Först jämför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig åt och därefter diskuterar jag de olika hylluppställningarna ur ett användarperspektiv. SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebär att SAB-systemet har mer utkristalliserade ämnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler ämnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus på humanistiska ämnen, medan naturvetenskapliga ämnen hamnar längre ned i systemet.

Kulturarvsdigitalisering : Skiljer sig praktiken från teorin?

The purpose of this bachelor thesis is to examine the similarities and differences between best practice literature regarding digitization and an existing cultural heritage digitization project. It also aims to determine whether this literature is of any help during an actual project of digitization. These results were achieved by examining literature regarding best practices in digitization and analyzing how well an actual project correlates to this advice. The information about the Digidaily project was obtained through two qualitative interviews as well as the project blog. The outcome of our research showed that although there are a great many similarities between theory and practice, the project in question was not helped by literature.

Bilder av meröppet : En textanalys av samtalet kring bibliotekens ?meröppet? i dagspress och biblioteksbladet

I den här uppsatsen ligger fokus på att utvärdera hur samtalet förs kring funktionen ?meröppet? på bibliotek i dagspress och i biblioteksbladet. Meröppet är en funktion som gör det möjligt för användare att komma in på biblioteket även när personal inte är på plats. Det är en framförallt positiv bild som ges när man rapporterar kring meröppet. Teman som att meröppet utvecklar biblioteket och anpassar det till ett modernt samhälle, ökar besök och utlån, fungerar som en lokal mötesplats och gör biblioteket mer tillgängligt, är sammanflätade med att meröppet anses vara en framgång.

En ny roll i varje rum : Biblioteket TioTretton ur ett dramaturgiskt perspektiv

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöka biblioteket TioTretton som plats för rollgestaltning och ta reda på vilka slags roller som görs tillgängliga för barn som besöker biblioteket. Detta har gjorts genom att intervjua skolärare och bibliotekspersonal och analysera deras tal om barnen och biblioteket. Resultatet visar att TioTretton kan ses som en bakre region i förhållande till det vuxna samhället i stort, men också till de team som utgörs av barnen själva och deras umgängeskretsar. Det har även framkommit att den vuxnes roll i förhållande till barnen varierar. Vikten av någon som leder framträdandet, oavsett utgångspunkt, framhålls dock överlag.

Selma Lagerlöf ? litterär mecenat och förmedlare av dialog : Gestaltning av läsarbreven och analys av författarfunktionen

At Kungliga Biblioteket in Stockholm you can find over 40 000 letters sent to Selma Lagerlöf. Many of her readers wrote and asked for her help, and the letters show that she helped a lot of people with money as well as with writing advice. People from all over the world asked her for money to be able to study, to finish their written works, or just to get through the day. Others want her to read their texts and poems, because they wish to hear her opinion or wonder if she can put in a good word for them at some publisher. This essay illuminates the question why so many people had this confidence in Selma Lagerlöf.

Bildmanipulation med GD-biblioteket i PHP

Fler och fler webbapplikationer låter sina användare ladda upp bilder. Ibland behöver dessa bilder manipuleras på något sätt, till exempel förminskas eller beskäras för att bättre passa in på webbsidan. Detta kan göras på flera olika sätt men denna rapport behandlar endast ett av biblioteken för bildmanipulation i PHP, nämligen GD-biblioteket.Syftet med denna rapport var att hitta eventuella styrkor och svagheter i detta bibliotek gällande bildmanipulation. Detta har gjorts genom att försöka skapa, för webben vanlig funktionalitet så som exempelvis tumnaglar, beskärning och vattenmärkning och sedan dokumentera resultatet.Resultatet av testningen visade att all testad funktionalitet gick att åstadkomma och slutsatsen som drogs av detta var att GD-biblioteket är ett bra val för någon som vill manipulera bilder..

Utländska biblioteket i Karlskrona 1835?1864 : om högreståndskvinnors organisation och läsning

This master's thesis studies Utländska biblioteket, a 19th century foreign literature subscription library in Karlskrona, Sweden. The aim of the thesis is to investigate Utländska biblioteket between 1835?1864.The material consists primarily of primary sources from the archive of Utländska biblioteket. The main primary sources are the library's accounts book, its minutes, and two book catalogs. Using analytical tools from Jürgen Habermas, feminist criticism of his ideas and from Pierre Bourdieu, as well as results from previous research on older library forms and female organization in the 19th century, the thesis answers questions relating to the library as a society, its members and its book collection.The investigation shows that Utländska biblioteket was a subscription library as well as a book circle.

Utvärdering av öppettiderna vid Ånge folkbibliotek

Syftet med utvärderingen är att den skall kunna fungera som ett underlag för beslut om förändrade öppettider på Ånge centralbibliotek. Biblioteksbesökarnas och bibliotekspersonalens åsikter om de nuvarande öppettiderna ligger till grund för de slutsatser och rekommendationer utvärderingen lett till. Undersökningen bygger på följande utvärderings frågor:? Hur ser biblioteksbesökarna på bibliotekets öppettider ? är de nöjda eller vill de se en förändring? När vill de att biblioteket skall vara öppet (exempelvis kvällar/helger)?? Hur ser bibliotekets personal på öppettiderna och hur ställer de sig till förändrade öppettider, exempelvis kvälls- och helgöppet?? Finns det något samband mellan biblioteksbesökarnas sysselsättning och vilka öppettider de föredrar?? Vilka förslag på förändrade öppettider kan jag komma med på basis av ovanstående frågor?Resultatet av den enkätundersökning som delades ut till bibliotekets besökare visar att de flesta biblioteksbesökare är nöjda med bibliotekets nuvarande öppettider, men att vissa förändringar skulle kunna förbättra dem. Många anser att biblioteket bör vara öppet ytterligareen kväll i veckan, samt att det bör öppna tidigare på förmiddagen.

Bokens resa till förskolan : En kvalitativ undersökning av läsinspiratörers roll i litteratururvalet till förskolan

Jag har valt att studera hur valet av barnlitteratur ser ut på tre förskolor. Uppsatsens syfte är att undersöka hur barnlitteraturen kommer till förskolan. Den väg som jag inriktat mig på är pedagoger på förskolor som är verksamma som läsinspiratörer via biblioteket. Jag undersöker hur de påverkar urvalet av böcker som finns för barnen på förskolan. Genom att undersöka vägen som litteraturen tar innan den hamnar på förskolan vill jag synliggöra valet som biblioteket och pedagogerna gör av böcker och se hur anpassad litteratururvalet blir till barnen.


Biblioteket som resurs i geografiundervisningen

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen..

Hur spänns varpen till barnens språkväv? En studie i hur
förskolans pedagoger och barn använder biblioteket och dess
böcker

Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

Hur spänns varpen till barnens språkväv? En studie i hur förskolans pedagoger och barn använder biblioteket och dess böcker

Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

Bildregistrering i teorin och praktiken: Mid-Manhattan Picture Collection och Kungliga biblioteket.

This thesis presents a comparative study of image registration at two picture collection libraries. The two registration systems are analyzed as to the theoretical principles behind them and their practical application, and related to theoretical tools for subject analysis and bibliographic standards. While a growing number of picture collections now digitize their material, generally accepted standards and methods for the registration of digital images are still lacking. Many different systems coexist, often developed in-house in response to ad hoc needs and based on traditional registration tools created for textual documents, resulting in internationally incompatible mixed-format systems. The two picture collections examined here, however, have opted for similar, standardized tools for registration and subject analysis, and while there are differences in their application and focus, they have both considered issues of cross-system compatibility.

1 Nästa sida ->